måndag 16 november 2009

Rött ska det va...

Saker händer både här och där...

Hösten har kommit till Florens och löven faller sakta men säkert ner och täcker vår trottoar. På onsdag är det endast en månad kvar i landet. Vi är fortfarande då och då iväg på små äventyr. Här är några av de senaste...




Skolan hade en utflykt till vindistriktet i Chianti som vi var nyfikna på. 13 glada studenter åkte minibuss i nästan 2 timmar för att uppleva ett besök som satte sig på hornhinnan ett tag framöver. Castello di Verrazano var målet. Väl framme var det en guidad tur på italienska bland vinfat och lagrade vinflaskor. Guiden berättade om hela processen från odlingen till drickandet och framtonade framförallt att det handlar om att skörda och lagra med kärlek. Utan kärlek blir det inget bra vin. Efter turen fick vi lära oss hur man håller glaset och hur man smakar på vinet. Viktigt det där. Fem olika flaskor serverades sedan tillsammans med olika itailenska delikatesser såsom ost, korv, bröd med olja, skinka mm. Smakade mumma och en flaska rött fick följa med hem som minne. En mycket uppskattad utflykt som skolan arrangerar varje månad faktiskt.







Man kan ibland bli trött på pasta, pasta med pasta och spaghetti i det här landet så den senaste veckan har det testats lite andra maträtter. I Florens är de stolta över sin Fiorentina steak, som de serverar på de flesta restaurangerna här i staden. Detta är ett STORT stycke kött som serveras, med valfria tillbehör, väldigt rött. En upplevelse man inte vill missa när man ändå är här så vi var ett gäng som testade. Mycket mat men lite väl rött/rått för min smak. Smakade väl helt ok men inget jag beställer igen. Vår israeliska vän föreslog en annan dag att gå till en hebreisk restaurang där pasta knappt fanns på menyn. Sagt och gjort. Här åts det hummus med tahini, falafel, fisk i stark sås med couscous och en fantastisk efterätt som var typ en pannkaka fylld med philadelphiaost, kanel och vaniljsocker. Mycket anorlunda och gott! En kväll senare i veckan bestämmde vi oss för att köpa hem sushi. Vi kom fram till att sushi är en favorit i alla länder och ett måste även här. Japanerna gjorde ett bra jobb för det smakade lika gott som alltid!

















Förra helgen hade lägenheten tagit ett gemensamt beslut om att åka på en egen utflykt. Målet var den vackra staden San Gimignano och för att komma hit var man tvungen att ta tåget till soliga Poggibonsi och där sen ta bussen. Väl framme stod stadens portar öppna och det var ett måste då staden är omringad av en jättemur med flera ännu högre torn. Här vandrade vi runt i trånga gränder och hittade gamla brunnar och torg som osade historia. På andra sidan muren i väst var där en utsikt utöver det vanliga. Tyvärr började det regna lite denna dagen men istället för att bli blöta gick vi in på ett tortyrmuseum, med studentrabbat, som hade både gamla tortyrredskap och bilder på hur de använts. Vi var alla glada att vi inte levde rövare på den tiden...  






På torsdag har vi examensprov på nivå3 att se fram emot.  Om några helger kommer Elins mamma och René. Familjen Hedlund var här denna helg men det skriver jag om nästa gång...

söndag 1 november 2009

Mer svenskt än vanligt...

Lite mer bilder denna gång men nån vettig kille sa väl en gång att en bild säger mer än 1000 ord...




IKEA-besöket va fint. Efter att ha virrat runt kring stationen där bussen skulle avgå hittade vi tillslut rätt. Bussen var populär bland det inhemska folket men vi lyckades få bra platser. Väl framme siktade vi in oss på restaurangen och sprang mot entrén. Hungern måste stoppas. Menyn var lik den svenska men vi hade redan bestämt oss när vi kom fram för att beställa. Köttbullarna eller livet!! Efter att ha maxutnyttjat påfyllningen av dricka var vi så mätta och belåtna att vår kommande plan med en rundtur bland möblerna blev närmsta genväg till sängarna. En powernap senare plockade vi på oss de obligatoriska servetterna, värmeljusen och fläderdrycken. Den nyutvecklade butiken efter kassorna var välfylld med svenska varor så där plockade vi på oss svensk ost, choklad, kaviar, dricka, godis mm... Klockrent helt enkelt!






De hade kanske inte alla bokstäver på rätt plats alltid...









Köttbullarna smakade som de brukar...







Sängarna var nära restaurangen som tur va och sådär svenskt lagom bekväma...





IKEA-besöket var klockrent för en svensk med lite hemlängtan. Köttbullar, prinsesstårta, Marabouchoklad, Kalles kaviar, skyltar på svenska mm. Man andades svenkt. :)








Efter ha kliat fingrar i 2 månader bestämde jag mig en lördag för att ta mig till grannbyn Prato för att kolla in närmsta handbollsmatch. Passande nog var det 1:an mot 2:an i högsta divisionen som spelade så detta såg man fram emot. Efter ha kollat på nätet hur man tar sig till denna hall hade jag allt planerat in i minsta detalj. Men självklart var det inte lika enkelt som det såg ut. Så här blev det: Gång till buss, buss till tågstation, löpning för att hinna med tåget då tidtabellen inte alls stämde överens längre, tåg till Prato, buss till hall, som inte hade nummer 3021 som det stod på nätet utan här skilde bussarna sig genom olika färger, löpning en bra bit efter att ha hoppat av bussen för sent till att hinna med startskottet på matchen i hallen som låg så långt bort och ologiskt från stan och min planerade hållplats som möjligt. Väl framme slapp jag pröjsa inträde iaf. Hittade faktiskt ingen som såg ut att vilja ta mina pengar. Matchen var spännade men ganska hafsig och fylld av utvisningar. Tror de kom upp i 16st.(!) Hemmalaget hade försprånget ledda av sin smått galna publik. Ganska få till antalet men väldigt högljudda. Men i andra halvlek orkade de inte hålla uppe sitt kollektiva anfallspel. Dåliga egna avslut av de sk. stjärnorna slutade med kontringar för motståndarna som snabbt drog ifrån och vann komfortabelt. En intressant upplevelse. Lagen höll högre nivå än jag trodde men man fick inga nya idoler direkt... 




I måndes kom vårt första, av flera, familjebesök. Elins pappa Ulf och syster Lisen var här och kände på den italienska atmosären och de valde verkligen rätt dag att komma på. Solen var tillbaka efter några kalla dagar och det var T-shirt väder igen. Detta tog vi vara på genom att vandra runt i staden och spana in turistställena som Ponte Vecchio, Il Doumo, Piazza della repubblica mm mm. Kvällen rundade vi av med ett restaurangbesök och den obligatoriska gelaton. På tisdan åkte Ulf vidare till Milano i jobbärende och för att putsa på sin italienska. Men han hann med ännu en fantastisk dag i Florens med ett väder utöver det vanliga. Lisen stannade några fler dagar och hann med ett besök både till den stora outleten för en shoppingrunda och en utflykt till Pisa och det lutande tornet. Trevligt med familjebesök. Man börjar ha lite sporadisk hemlängtan nu när vi varit här i Florens mer än halva tiden. Men med 2 besök till innan jul ska vi nog klara av att njuta utan för mycket tankar på det...








Kameramannen ska oxå få smaka glass...






 Att klappa vildsvinet på nosen och önska sig något är populärt bland turisterna, som man kan se bla på färgskillnaden, och vi var inte mycket sämre...







När vi kom hem till lägenheten var det presentutdelning. Svenska tidningar, böcker, smågodis och matvaror. Det där brödet gick snabbt åt. :)







Shoppingen gick bra. 40 min bussresa bort ligger ett outlet med 100 butiker till väldigt generösa priser. Allt från Adidas till Prada och smink till köksutrustning. 3 timmars shopping slutade i jeans, tröjor, underkläder, mössa mm. Vi var nog alla nöjda när vi gick därifrån fast de där 3 timmarna gick väldigt fort...
































 Till Pisa tog vi tåget på lite mer än en timme en eftermiddag. Här gjorde vi vårt bästa för att räta upp tornet men det ville sig inte riktigt... Pisa var annars en härligt mysig typisk italiensk stad.

söndag 25 oktober 2009

Mmmm....Milka...


Ciao tutti!


Då var det dags för uppdatering igen. Det har inte varit så många på sistone, vilket beror på att internet verkar ha gått halvt i ide här, vi blir utkastade hela tiden. Kanske tycker vårt italienska internet att det är lite jobbigt med den kyla som har kommit hit nu! Förra veckan slog vädret nämligen om, och det så plötsligt att vi blev tvungna att panikspringa ner på stan för att köpa höstjacka, mössa och vantar. Jag vill inte skylla på någon särskild, men italienarna säger att det är den skandinaviska dörren som har öppnats. Skulle någon där i Sverige kanske kunna försöka stänga den igen tack?

Förra helgen trotsade vi dock kylan och åkte på en tripp till Perugia ca 3 h härifrån. I Perugia var det nämligen förra veckan dags för den årliga chokladfestivalen och några isiga vindar från Skandinavien skulle inte hindra oss från att uppleva det. Så jag, Daniel, vår roomie Michal och ett gäng japaner och venezuelare från skolan tog minibussen dit kl 8 på morgonen. Väl framme i Perugia var det nästan omöjligt att ta sig fram eftersom halva Italien hade bestämt sig för att åka dit just den dagen. Vi blev därför avsläppta i utkanten av staden och fick ta stadens ”mini metro” in till gamla stadskärnan. Mini metro var jättekul att åka, mycket high tech! Lite berg-och-dalbana-känsla, we like!


Inne i stadskärnan var det choklad choklad choklad vart man än vände sig. Choklad och människor, sjuukt mycket människor! Inte så mycket gratis choklad som man kanske hade hoppats på, men Daniel gjorde verkligen sitt bästa för att inte gå miste om ett enda litet smakprov. Själv var jag mest fascinerad av Milkas totala övertag av festivalen, de hade en hel park för sig själva och delade ut så mycket lila hattar att det bara kryllade av lila huvuden på hela festivalen. Alla hade en hatt, alla utom jag. På något märkligt sätt lyckades jag verkligen missa var själva utdelningen av hattarna skedde, vilket var lite synd. Jag lyckades dock trösta mig med en chokladdoppad banan följt av lite fika med vår guide Luigi och (surprise surprise) lite varm choklad. Allt som allt är vi väldigt nöjda med denna choklad-upplevelse!


Mycket folk och Milka-kossan i bakgrunden!

Enorma Toblerone-bitar och god chokladdoppad banan!


I övrigt kan vi rapportera att vi båda klarade slutprovet på italienskakursens nivå 2 och därför får påbörja nivå 3 på måndag. Lagom till när nivå 2 var slut började jag inse att jag faktiskt gillar vår stränga lärare rätt mycket. Hennes stränghet och ovilja att prata engelska har ju verkligen tvingat oss att prata och plugga italienska hela tiden och såhär i efterhand så inser man att det faktiskt har varit till nytta för många av oss i klassen. Och förutom de stunderna då hon skällde på oss för att vi inte pluggade tillräcklig hårt så var hon faktiskt rätt snäll. Tack för den här tiden Manuela!

Vi har väldigt spännande planer idag (söndag)! När man är svensk i utlandet så finns det en sak som folk från hela världen ständigt vill prata med en om, nämligen IKEA. Sverige = IKEA. Så när vi som vanligt satt och pratade om IKEA i köket häromkvällen så visade det sig att Michal från Israel och Lindsey från USA ALDRIG har ätit IKEA:s köttbullar! Say what? I Israel har de inte ens en restaurang på IKEA, högst märkligt! Dagen efter började vår lärare prata om IKEA med mig och Daniel och då avslöjade hon att det går en gratis buss från stationen till IKEA varje heltimme på helgerna. Så idag åker jag, Daniel, Michal och Lindsey till IKEA för att äta köttbullar, mmmmm! Jag längtar jättemycket!

Det var allt för den här gången! Ciao!

måndag 12 oktober 2009

Parli l´italiano?

Inte mycket som hänt på sistone men känner ändå min plikt att informera...  


Vi har en lite tung period nu i studierna då vi har svårt för vår lärare som verkligen sugen det roliga ur italienskan. Inte alls lika kul som på nivå 1 med allas vår favorit Umberto. Den här lärarinnan vi har nu försöker helt enkelt utbilda oss på en lite för hög nivå än vad nivå 2-elever har kunskap om. Men vi biter ihop och gör vår läxa och försöker lära oss den överkursitalienskan hon försöker lära ut.

Vi har iaf genom hårt slit äntligen lyckats lista ut ett sätt att komma runt dem här löjliga reglerna om att man måste vara i Sverige för att kunna se svensk TV. 1 minut innan Danmark-Sverige löste det sig. Vältajmat! Tyvärr blev väl inte matchen vad man hade hoppats på men efter matchen gick Idol-programmen varma. Delad glädje=dubbel glädje!   :)


Annars har vi gått loss en del på serien Weeds o kollat typ 3 säsonger på två veckor... Smått beroendeframkallat när man väl går in för ett maratonrace. Det gamla klassiska; "bara ett avsnitt till..." härjar vilt.


Veckans höjdpunkt blir lördag då vi ska göra ett besök på chokladfestivalen i Perugia. En utflykt som vi upptäckte att skolan arrangerar så här va vi först att skriva upp oss. Kan bli bra...

fredag 2 oktober 2009

Galna italienare...

Nu har vi kommit upp i nivå 2 i italienska och fått ny lärare. Vi snackar om en ökning på svårighet i 500%- klassen...   Numera är det endast italienska som får användas under lektioner. Tror inte läraren har varit på sina engelsklektioner eller så bara vägrar hon att använda den kunskapen. Hon säger att hon lär ut på högre nivåer i vanliga fall och det märker vi alla i hennes ordval och tålamod med oss nybörjare...*phu*

 Som tur är har vi inga lektioner på helgerna och idag är det fredag!!  :)



I veckan har vi som vanligt gått på lektionerna, gått hem o ätit, pluggat, kollat lite TV och umgåtts med våra lägenhetskamrater. En avstickare att nämna var i tisdags. Då hade vi ju biljetter till champions league-matchen mellan Fiorentina och Liverpool. Våra platser var helt perfekta. Nästan i mitten på långsidan. Det var en fanatisk stämning både innan och under matchen och även ett par timmar efter. Att italienare är speciella när det gäller fotboll visste vi men att dem är så här galna kan man inte förstå förrän man upplevt dem. Och detta fick vi på väldigt nära håll. Både brevid mig (Daniel) och Elin hade vi 2 extremt högljudda fans. De sjöng med i alla kampsånger, klagade högst av alla när de passade fel och jublade mest av alla när det blev mål! Väldigt underhållande! Efter matchen var det full kaos. 40 000 italienare som ville hem och nästan alla på scootrar. De körde på båda sidorna av vägen, struntade i rödljusen och tutade tills man fick huvudvärk. Man kan undra hur upplevelsen hade varit om Fiorentina förlorade...












Vi har även haft tillfälle att kolla in några andra lägenheter. Vi har bett accomodation-tanten att tänka på oss om det kommer in någon ledig lägenhet närmare centrum. Vi trivs verkligen jättebra där vi bor nu men ibland känns det som vi missar lite allmän centrumspaning. Så igår var vi och kollade en lägenhet som låg väldigt bra till. Området var perfekt och rummen var stora. Men här fanns ingen TV och inget internet. TV:n kan vi vara utan men utan internet kan det bli ganska tråkigt så förmodligen blir det ingen flytt dit. Idag ska vi kolla en annan med internet men som vi tror ligger lite sämre till än vad vi skulle vilja... Men vi ger den en chans och tar det som en bra chans att kolla en annan del av staden och tänkte fortsätta tillbringa kvällen ute med ett restaurangbesök.


Elin har även hunnit med ett seminarium om det italienska köket. Där lärde hon sig bla att inte alla italienare äter pasta och att gelaton från början var arabisk. Molto interessante!


Och nu har dem spärrat idol-sändningarna i utlandet så det är allmän sorg hos Elin....


Till helgen har vi faktiskt inga stora planer inplanerade(än sålänge) men man vet aldrig vad som kan dyka upp här i Italien...

måndag 28 september 2009

Road trip!!

Hallo!

Då var det dags för mig (Elin) att rapportera om helgens aktiviteter.

I lördags bestämde vi och två av tjejerna vi bor med, Michal från Israel och Christina från USA, oss för att sticka iväg på en road trip. Vi började med att åka till flygplatsen i utkanten av staden för att hyra bil. Jag vågar inte skriva vilket bolag vi hyrde av, för jag misstänker att Stina (som jobbar på Hertz) kommer säga upp kontakten. Okej, jag erkänner, det var AVIS. Förlåt Stina!

Målet var Arezzo, en liten stad ca 7 mil från Florens. Vi bestämde oss för att ta småvägarna dit istället för motorvägen eftersom vi ju även ville se så mycket som möljligt av det vackra toscanska landskapet. Här ska vi nog passa på att tacka Daniels föräldrar, för utan GPS:n vet jag faktiskt inte hur det hade gått! Italienarna verkar nämligen inte vara så mycket för det här med att skylta regelbundet, i vissa korsningar förväntas man helt enkelt att chansa. Men det slapp alltså vi som tur var.


Efter att ha krånglat oss igenom den galna trafiken i Florens styrde vi då alltså kosen mot de toscanska kullarna. Jag är glad att Daniel ställde upp som chaufför för själv kunde jag inte göra annat än att trycka näsan stenhårt mot fönsterrutan och bara stirra ut. Det är så himla fint här!! Gulliga hus, fina kullar, odlingar, träd, små gamla slott lite här och där och söta små byar överallt. Med jämna mellanrum dök det upp övergivna villor som jag och Michal planerade att flytta in i och reovera upp. Sen kan man bara sitta där och stirra på kullarna hela dagen. Mmmmm....


Mitt bland allt detta vackra dök det plötsligt upp ett stort, modernt komplex av byggnader med "THE MALL" skrivet på en av väggarna. Vi svängde självklart in, detta var ju en road trip och då ingår oväntade stopp! Och tydligen även oväntade utgifter, för detta visade sig nämligen vara ett stort outlet för en hel radda med designers. Vi utforskade några av dessa butiker och shoppade faktiskt även lite! Jag är numera stolt ägare av ett par jättesnygga Armani-jeans. Rabatten var så generös att de faktiskt inte kostade mer än vilka jeans som helst på JC, så då måste man ju slå till. Daniel inhandlade lite snygga Diesel-kläder.


Efter att ha dreglat över Valentinos sjukt fina klänningar (som dock även med rabatt var väääldigt dyra) hoppade vi in i bilen igen och fortsatte mot Arezzo. Att vi valde just Arezzo beror att två kända filmer har spelats in där, nämligen den Oscarsbelönade "Livet är underbart" (har ni inte sett den så MÅSTE ni se den) och "Under Toscanas sol". Så då tänkte vi att då måste ju Arezzo vara fint. Och det var det också! Eller ja, iaf den gamla delen av stan, kanske inte det nybyggda. Men vi höll oss alltså till de gamla delarna.



Eftersom det inte var någon guidad tur så har jag egentligen inte så mycket att berätta om Arezzo, men jag kan visa lite bilder iaf.

Här ser vi Arezzos Duomo. Väldigt gammal och väldigt fin.







Kika in genom gamla nyckelhål och spana in den stora piazzan.












Under de fina valven till vänster åt vi god lunch och till höger har vi nån söt liten butik.







Projektet på hemvägen var att hitta till ett Dolce&Gabbana-outlet som vi hade sett skyltar till på vägen till Arezzo. Det visade sig vara lättare sagt än gjort, italienarna skyltar ju som sagt inte helt regelbundet. Efter några felchansningar i korsningarna hittade vi dock fram till butiken och belöningen blev lite snygga rabatterade underkläder.






Sista uppdraget för dagen blev att köra in till Florens centrum för att hitta till ett speciellt gelato-ställe som vi hade hört talas om. Varning!! Prova aldrig detta! Inte ens GPS:en kunde hjälpa oss där, den blev bara förvirrad och försökte skicka in oss i enkelriktade små gränder, så det blev till att free-styla. Så där snurrade vi runt i mörka små gränder tills vi plötsligt befann oss vid Piazza della Signoria (där kopian av Davidsstatyn står). Och där fanns lediga parkeringar! Fast det visade sig såklart vara för bra för att vara sant, det var nämligen handikapp-parkeringar. Vi bestämde oss ändå för att chansa och parkera där som ett sista äventyr den här dagen. Så vi småsprang till Festival del Gelato, köpte vår glass, knäppte kort på Davidsstatyn och hoppade in i bilen igen. Glassen var nog inte Florens bästa, men spännande var det!














Inte särskilt handikappad (men väldigt modig) chaufför till vänster och signor David till höger.


Som avslutning på dagen bestämde vi oss för att hyra film på Blockbuster, och självklart blev det "Under Toscanas sol" eftersom vi just varit i Arezzo. "Livet är underbart" hade de tyvärr inte.


Annars har det varit rätt lugnt i helgen. I fredags hittade jag äntligen den där supergoda, typiskt italienska pizzan som jag har letat efter, mmmm. Vi har kommit på att det nog är rätt bra att vi bor en liten bit från stan, för hur mycket pasta och pizza vi än trycker i oss så verkar vi båda bara tappa i vikt tack vare allt promenerande. Sweet!

Och till de som undrar om vädret: Vi bara njuter. Här fortsätter det vara ca 27 grader och sol. Fast jag frös lite helgen förstås, då hade vi nämligen bara 23 grader och lite molnigt... :)

Ciao!!

måndag 21 september 2009

Världsmästarpizza?!?

Ännu en vecka ha gått och det börjar närma sig kursslut. Saker som hänt:




Elin var hemma sjuk i början på veckan och i onsdags hade jag (Daniel) planerat att ställa mig efter skolan i den långa kön för att köpa biljett till Champions league-matchen mellan Fiorentina-Liverpool. För efter 2 tidigare besök på boxoffice, som ska vara den enda platsen att köpa på, hade vi fått reda på att denna dag allra tidigast går det att köpa biljetter. Att matchen skulle vara populär va rätt men att man inte kunde få tag i biljetter innan va helt fel. Många platser va redan bokade men där va faktiskt 2 mycket bra sittplatser någorlunda i mitten kvar. De var tom billigare än vad vi fått höra. Extra billig för Elin som fick "female-discount"! Taget! Så den 29 september får ni ratta in TV:n o scanna av läktaren så ska ni nog se oss...  :)




I fredags hade vi planerat en lugn hemmakväll för att vila upp krafterna till helgens bravader. Vi har 1 korsning från vårt hem spanat in en klassisk pizzeria med takeaway. Så vid kvällskvisten vandrade vi ner för att beställa hem. Efter en beställning på knackig italienska får vi syn på en tidningsartikel på glasmontern brevid oss. Artikeln handlade om en italiensk tjej som har vunnit världsmästartiteln i pizzabakning. Hon fick åka till Jay Leno show och visa hur det gick till mm. Elena hette hon. På bilden står en mörkhårig tjej med ett brett leende. Vi vänder oss om o kollar in tjejen som har börjat baka vår pizza. Men är inte det....   Vi kollar bilden, kollar in pizzabagaren, kollar bilden igen..  Det är ju hon!! Tjejen som jobbar på detta ställe, 200m från vårt hem, 1km från Florens innerstad, som just nu står och knådar våra pizzor har alltså representerat Italien i VM och dessutom vunnit hela tävlingen. Vad är oddset?! Vi vandra hemåt med ett lika brett leende på läpparna som på bilden. Vad tycker vi då om pizzan? Faktiskt så ger vi pizzan i Italien ett ganska mediokert betyg. Tafatt smak och oftast snålt med ingredienser. Svårt att klanka ner på maten i Italien annars men just den fantastiska pizzan letar vi fortfarande efter. Men vi ska jaga vidare., Vi ger inte upp... :)



Helgens bravader då...  Eftersom Ida bor och pluggar i Milano, men åker hem nästa helg, ville vi utnyttja hennes kompetens om staden medans hon fortfarande är där. Så 10.19 på lördagsmorgonen gick snabbtåget mot norra Italien. 2 timmar senare möttes vi upp på den största och ståtligaste centralstation vi nånsin beskådat. De gillar att tänka stort i detta landet. Sju tunnelbanestationer och en väskdump senare var vi på jakt efter Milanos bästa. Vi började med en schysst restaurang. Här skulle Elin testa gnocchi. Vi andra tog klassisk pasta. Mycket gott. Detta kan dem verkligen laga. Och efter varje varm måltid
måste man ha efterrätt. Det var dags att testa om Milano också kunde göra glass. Ida hade ett favoritställe och det blev nu även vårat. Glass i många olika smaker och i de där härliga färgerna. Det kunde inte misslyckas. Gelaton i Milano fick högsta betyg! Något Milano är känt för är ju deras shopping och det gick inte att säga emot. Utbudet i denna stan är nåt för alla. Mångder med butiker och i alla kvarter. Tittar du på folket märker du att alla utnyttjar även detta. Alla i alla åldrar klär sig väldigt medvetet. Snyggt helt enkelt. Galleria Vittorio Emanuele II är ett ställe som imponerade. Detta låg precis vid den ännu mer imponerande duomen. Enormt stor och ståtlig. Staden ska ha byggt en flod endast för att transportera all marmor som den är byggd utav. På torget som dessa 2 finns belägna på fanns även denna dag ett tält med Champions league-bucklan. Endast 5 städer i Europa skulle den åka runt i och denna dagen var de i Milano. Det utnyttjade vi och gjorde ett besök.





På söndagen tog vi sovmorgon och laddade för brunch. California bakery var ett ställe vi hört gott om och det hade tydligen fler än vi gjort. Stället var fullt när vi kom men vi envisades och stod kvar 10min då ett bord blev ledigt. Amerikanska pannkakor, färsk frukt i yoghurt, nybakade bagels, nypressad juice och italiensk cappuccino. Vi satt kvar hur länge som helst. Ett mycket gemytligt ställe som hade träffat allt rätt. Högsta betyg även här! Efter brunchen va vi så mätta att vi tog tunnelbanan till nästa attraktion. Jag ville ut och kolla San Siro och tvingade med tjejerna. Även denna gång träffade vi rätt i tajmingen för när vi kommer fram lirade Milan match mot Bologna. Stämningen utanför va på topp och man hörde hela stadion sjunga ikapp. Både jag och Elin fick blodad tand inför nästa tisdag. Vi avslutade vår Milanovistelsen med att åka spårvagn genom staden. En superhelg med många bra minne. Milano rekommenderas verkligen. Hit vill tom Elin flytta!



Nu är det ny vecka och vi laddar för nya äventyr. På torsdag har vi avslutningsprov i nybörjarkursen tex. Sen intar vi steg 2... 


Arrivederci!