måndag 16 november 2009

Rött ska det va...

Saker händer både här och där...

Hösten har kommit till Florens och löven faller sakta men säkert ner och täcker vår trottoar. På onsdag är det endast en månad kvar i landet. Vi är fortfarande då och då iväg på små äventyr. Här är några av de senaste...




Skolan hade en utflykt till vindistriktet i Chianti som vi var nyfikna på. 13 glada studenter åkte minibuss i nästan 2 timmar för att uppleva ett besök som satte sig på hornhinnan ett tag framöver. Castello di Verrazano var målet. Väl framme var det en guidad tur på italienska bland vinfat och lagrade vinflaskor. Guiden berättade om hela processen från odlingen till drickandet och framtonade framförallt att det handlar om att skörda och lagra med kärlek. Utan kärlek blir det inget bra vin. Efter turen fick vi lära oss hur man håller glaset och hur man smakar på vinet. Viktigt det där. Fem olika flaskor serverades sedan tillsammans med olika itailenska delikatesser såsom ost, korv, bröd med olja, skinka mm. Smakade mumma och en flaska rött fick följa med hem som minne. En mycket uppskattad utflykt som skolan arrangerar varje månad faktiskt.







Man kan ibland bli trött på pasta, pasta med pasta och spaghetti i det här landet så den senaste veckan har det testats lite andra maträtter. I Florens är de stolta över sin Fiorentina steak, som de serverar på de flesta restaurangerna här i staden. Detta är ett STORT stycke kött som serveras, med valfria tillbehör, väldigt rött. En upplevelse man inte vill missa när man ändå är här så vi var ett gäng som testade. Mycket mat men lite väl rött/rått för min smak. Smakade väl helt ok men inget jag beställer igen. Vår israeliska vän föreslog en annan dag att gå till en hebreisk restaurang där pasta knappt fanns på menyn. Sagt och gjort. Här åts det hummus med tahini, falafel, fisk i stark sås med couscous och en fantastisk efterätt som var typ en pannkaka fylld med philadelphiaost, kanel och vaniljsocker. Mycket anorlunda och gott! En kväll senare i veckan bestämmde vi oss för att köpa hem sushi. Vi kom fram till att sushi är en favorit i alla länder och ett måste även här. Japanerna gjorde ett bra jobb för det smakade lika gott som alltid!

















Förra helgen hade lägenheten tagit ett gemensamt beslut om att åka på en egen utflykt. Målet var den vackra staden San Gimignano och för att komma hit var man tvungen att ta tåget till soliga Poggibonsi och där sen ta bussen. Väl framme stod stadens portar öppna och det var ett måste då staden är omringad av en jättemur med flera ännu högre torn. Här vandrade vi runt i trånga gränder och hittade gamla brunnar och torg som osade historia. På andra sidan muren i väst var där en utsikt utöver det vanliga. Tyvärr började det regna lite denna dagen men istället för att bli blöta gick vi in på ett tortyrmuseum, med studentrabbat, som hade både gamla tortyrredskap och bilder på hur de använts. Vi var alla glada att vi inte levde rövare på den tiden...  






På torsdag har vi examensprov på nivå3 att se fram emot.  Om några helger kommer Elins mamma och René. Familjen Hedlund var här denna helg men det skriver jag om nästa gång...

söndag 1 november 2009

Mer svenskt än vanligt...

Lite mer bilder denna gång men nån vettig kille sa väl en gång att en bild säger mer än 1000 ord...




IKEA-besöket va fint. Efter att ha virrat runt kring stationen där bussen skulle avgå hittade vi tillslut rätt. Bussen var populär bland det inhemska folket men vi lyckades få bra platser. Väl framme siktade vi in oss på restaurangen och sprang mot entrén. Hungern måste stoppas. Menyn var lik den svenska men vi hade redan bestämt oss när vi kom fram för att beställa. Köttbullarna eller livet!! Efter att ha maxutnyttjat påfyllningen av dricka var vi så mätta och belåtna att vår kommande plan med en rundtur bland möblerna blev närmsta genväg till sängarna. En powernap senare plockade vi på oss de obligatoriska servetterna, värmeljusen och fläderdrycken. Den nyutvecklade butiken efter kassorna var välfylld med svenska varor så där plockade vi på oss svensk ost, choklad, kaviar, dricka, godis mm... Klockrent helt enkelt!






De hade kanske inte alla bokstäver på rätt plats alltid...









Köttbullarna smakade som de brukar...







Sängarna var nära restaurangen som tur va och sådär svenskt lagom bekväma...





IKEA-besöket var klockrent för en svensk med lite hemlängtan. Köttbullar, prinsesstårta, Marabouchoklad, Kalles kaviar, skyltar på svenska mm. Man andades svenkt. :)








Efter ha kliat fingrar i 2 månader bestämde jag mig en lördag för att ta mig till grannbyn Prato för att kolla in närmsta handbollsmatch. Passande nog var det 1:an mot 2:an i högsta divisionen som spelade så detta såg man fram emot. Efter ha kollat på nätet hur man tar sig till denna hall hade jag allt planerat in i minsta detalj. Men självklart var det inte lika enkelt som det såg ut. Så här blev det: Gång till buss, buss till tågstation, löpning för att hinna med tåget då tidtabellen inte alls stämde överens längre, tåg till Prato, buss till hall, som inte hade nummer 3021 som det stod på nätet utan här skilde bussarna sig genom olika färger, löpning en bra bit efter att ha hoppat av bussen för sent till att hinna med startskottet på matchen i hallen som låg så långt bort och ologiskt från stan och min planerade hållplats som möjligt. Väl framme slapp jag pröjsa inträde iaf. Hittade faktiskt ingen som såg ut att vilja ta mina pengar. Matchen var spännade men ganska hafsig och fylld av utvisningar. Tror de kom upp i 16st.(!) Hemmalaget hade försprånget ledda av sin smått galna publik. Ganska få till antalet men väldigt högljudda. Men i andra halvlek orkade de inte hålla uppe sitt kollektiva anfallspel. Dåliga egna avslut av de sk. stjärnorna slutade med kontringar för motståndarna som snabbt drog ifrån och vann komfortabelt. En intressant upplevelse. Lagen höll högre nivå än jag trodde men man fick inga nya idoler direkt... 




I måndes kom vårt första, av flera, familjebesök. Elins pappa Ulf och syster Lisen var här och kände på den italienska atmosären och de valde verkligen rätt dag att komma på. Solen var tillbaka efter några kalla dagar och det var T-shirt väder igen. Detta tog vi vara på genom att vandra runt i staden och spana in turistställena som Ponte Vecchio, Il Doumo, Piazza della repubblica mm mm. Kvällen rundade vi av med ett restaurangbesök och den obligatoriska gelaton. På tisdan åkte Ulf vidare till Milano i jobbärende och för att putsa på sin italienska. Men han hann med ännu en fantastisk dag i Florens med ett väder utöver det vanliga. Lisen stannade några fler dagar och hann med ett besök både till den stora outleten för en shoppingrunda och en utflykt till Pisa och det lutande tornet. Trevligt med familjebesök. Man börjar ha lite sporadisk hemlängtan nu när vi varit här i Florens mer än halva tiden. Men med 2 besök till innan jul ska vi nog klara av att njuta utan för mycket tankar på det...








Kameramannen ska oxå få smaka glass...






 Att klappa vildsvinet på nosen och önska sig något är populärt bland turisterna, som man kan se bla på färgskillnaden, och vi var inte mycket sämre...







När vi kom hem till lägenheten var det presentutdelning. Svenska tidningar, böcker, smågodis och matvaror. Det där brödet gick snabbt åt. :)







Shoppingen gick bra. 40 min bussresa bort ligger ett outlet med 100 butiker till väldigt generösa priser. Allt från Adidas till Prada och smink till köksutrustning. 3 timmars shopping slutade i jeans, tröjor, underkläder, mössa mm. Vi var nog alla nöjda när vi gick därifrån fast de där 3 timmarna gick väldigt fort...
































 Till Pisa tog vi tåget på lite mer än en timme en eftermiddag. Här gjorde vi vårt bästa för att räta upp tornet men det ville sig inte riktigt... Pisa var annars en härligt mysig typisk italiensk stad.